Plötsligt så händer det. Utan att jag riktigt vet hur det gick till. Jag skulle ut och kupa potatisen som det så fint heter (tack, min coach Ann-Sofie som upplyste mig om ordet och när potatisen är redo att tas upp). Då har min första, ever, potatis bara pluppat upp. Ligger nöjt och väntar på att få bli buren av mig.  

Några minuter senare kommer syskonen. Så i morgon blir det äkta nypotatis fast det är en tid sedan det var midsommar. Smör och salt har jag, så festen kan börja  

Alla andra växter liknar hängbjörk på kvällen när jag kommer hem från jobbet utom potatisen. Den blommar i den hårda leran tacksamt. Jag köpte en trädgårdsbok för nybörjare men jag tror inte författare och tädgårdsmästare förstår från hur enkel nivå de måste börja ge sina råd.

Jag frågade igår på jobbet, alltså medelåldern är väl +/- 60 år i personalgruppen,så de flesta har odlat potatis eller vuxit upp på bondgårdar och vet nåt om ämnet, alltså, "när kan jag börja ta upp potatisen"? Alla svarade, när blasten lagt sig, hmmm vad det faktiskt så på landet i Ingå? det minns jag inte. Dessutom måste jag se till att göra nåt??? alltså det hette nåt fint när man samlar jord kring blastroten för att undvika att det kommer ljus på potatisen. Det kommer jag ihåg från barndomen, men ordet hade jag då aldrigt hört på nåt språk och inte att man aktivt måste ställa sig med huvet ner och rumpan upp för att täcka dessa ljuskänsliga knölar. Efter löpningen imorgon på morgonen vet jag vad jag skall roa mig med förutom städning       

Idag kunde jag äta mina allra allra första egenodlade ärter nånsin. Det blev liksom hela fyra styck. Nästa års skörd hoppas jag blir lite rikare. Goda var de och med lite tur blir det några fler

Jag vet att ni andra redan skördar tomaterna men mina tomater är sådana här lite sena citytomater så de är nu först redo för barn. Blommorna är ståtliga och fina men bina lyser med sin frånvaro, när blommans klocka tickar. För att ta det säkra för det osäkra och försäkra mig om att det blir tomater så bestämde jag mig att assistera lite. Jag tvättade igår en ögonskuggspensel för denna delikata uppgift. Idag var det då dax och jag hoppas jag lyckades hjälpa till    

Jag har mycket som skall ändras på vad beträffar odlandet till nästa år. Nu vet jag hur ljuset och värmen fungerar både i skog (balkong) och på mark. Dessutom måste jag rycka upp mig och ,märka vad ja odlar och var. Nu när jag äntligen börjar få lite resultat, så tycks jag få lila chili till förbannelse. Jag vet inte ens vad jag skall göra med den. Jag som knappt annars heller använder chili. Roligt är det dock att se hur den tar sig dag för dag.

Jag skulle också visa att jag har fått mina tre ärtor, förutom att faktiskt gro, så även blomma. Men hör och häpna, vad ser inte mina trötta ögon över kaffkoppskanten om inte hela tre ärtskidor, yee, om några dagar kan jag äta egenodlade ärter

Om nu löpningen går si sådär i värmen så är det desto roligare att hålla på med att odla grönsaker. "Risfältet" börjar torka upp och mina ack så skandinaviska grönsaker har fått lite höjd. Man börjar urskilja vad man sått och har jag tur får jag gallra och rensa ogräs i helgen. Löpningen går däremot trögt. Det känns som   om man skulle vada omkring upp till knäna i tjära men känner jag vårat sommarväder rätt så varar detta inte alltför länge. Det är bra att man kan variera intressen utifrån väderlek. Nu lite Italienska online på balkongen innan veckans andra Morden i Midsummer

Jag har haft vänner på visit hela helgen. De har varit åtskilliga gånger i Stockholm och därför var det passande att använda en av dagarna i Enköping.Min systers man var snäll och ställde upp som chaufför för oss medelålders kackalande tanter. Vi njöt i fulla drag av de vackra parkerna och jag passade på att fotografera lite model för kommande somrars lavendelprojekt